Föreningen lämnar remissvar till Utredningen om jämlik tandhälsa

Tjänstetandläkarna delar utredningens konstaterande att tandhälsan i Sverige blivit allt bättre. De senaste 10 åren har skillnaderna i tandhälsan minskat och den positiva utvecklingen står sig väl i ett internationellt perspektiv.

Tjänstetandläkarna kan dessvärre inte se att utredningens syfte kommer att uppnås med de föreslagna förändringarna och anser det både olyckligt och kontraproduktivt att ändra i systemet på det sätt som nu föreslås. Svensk tandvård har under många årtionden präglats av en god profylaktisk vård som tar sin utgångspunkt i barn- och ungdomstandvården. Det har gett ett bra resultat och innebär också en bra plattform för fortsatt förbättring och utveckling av befintligt tandvårdssystem. Dock inte på det sätt som utredningen nu föreslår.

Förslaget innebär en prisreglering i vissa delar vilket är hämmande för både den privata och offentliga tandvårdssektorn. Den fria prissättningen har en avgörande betydelse för en god och patientsäker tandvård. Fri prissättning är en nödvändighet för att kunna säkerställa att vården kan utföras med hög odontologisk kvalitet och gott patientomhändertagande, att investeringar i bra utrustning möjliggörs liksom att tandvårdspersonalen får nödvändig tillgång till kompetensutveckling och en bra arbetsmiljö.

Tjänstetandläkarna delar utredarens syn på vikten av att få patienter att komma till tandvården. Som även utredaren konstaterar är det angeläget att förstå att det inte bara är den ekonomiska aspekten som styr det. Även andra faktorer som till exempel tandvårdsrädsla eller kulturella faktorer kan påverka benägenheten att besöka tandvården.

Tonvikten i utredarens förslag är att det ska vara enkelt för alla patienter att besöka tandvården med hänvisning till att det bara kostar 200 kronor. På det sättet ska eventuella ekonomiska trösklar minskas för patienterna. För det stora flertalet patienter där ekonomin är ett skäl till att inte gå till tandvården innebär förslaget ingen förbättring. De flesta av just de patienterna kommer att vara i det generella tandvårdsstödet, som liknar det stöd vi har idag, vilket innebär att det ändå kvarstår en oförutsägbarhet för behandlingskostnaden. Det är beklagansvärt då det är just oförutsägbarheten för den totala vårdkostnaden som av många patienter upplevs som betungande. Tjänstetandläkarna föreslår istället ett borttagande av det nedre karensbeloppet.

Det administrativa system tandvården idag är uppbyggt kring är både svårarbetat, komplext och krångligt. De problemen kommer att kvarstå även fortsättningsvis samtidigt som vi befarar en ytterligare utökning av de administrativa uppgifterna. Det är oroande då det minskar tandläkarens tid för det kliniska patientomhändertagandet.

Tjänstetandläkarna är också tveksamma till att de regelbundna tandläkarbesöken för många patienter glesas ut i så hög omfattning som utredaren föreslår. Det kan i förlängningen ge onödigt stora odontologiska komplikationer för tillstånd som inte behövt bli särskilt omfattande om de omhändertagits i tid.

Tjänstetandläkarna har inga synpunkter på avvecklingen av ATB och STB då det har varit ett ersättningssystem som inte fungerat som avsett. Det är positivt att flera patientgrupper med stora tandvårdsbehov nu kan komma i åtnjutande av utökat stöd men det är beklagansvärt att det ska ske på bekostnad av det stora flertalet patienter som därigenom får komma mer sällan till tandvården.

Tjänstetandläkarna har heller inga synpunkter på att gruppen 20 - 23 år övergår till det statliga stödet. Ett borttagande av det nedre karensbeloppet skulle komma även denna grupp tillgodo.

Ytterligare ett dilemma som utredningen något kapitulerat inför är den geografiskt ojämna fördelningen av tandvårdspersonal. För att kunna uppnå målet med en jämlik tandhälsa förutsätter det att det finns tandvårdspersonal med rätt kompetens.

Tjänstetandläkarna har många förslag på lösning av de rekryteringsproblem som finns inom framför allt glesbygdsområden. Det är därför både förvånande och beklagligt att tandläkarnas fackliga organisation inte inbjudits att delta i arbetet med utredningen då våra medlemmar, verksamma på olika nivåer inom tandvården, är minst sagt viktiga i genomförandet av föreslagna förändringar.

Det är sammantaget angeläget att inte äventyra den förbättring som skett inom tandvården även under 2000-talet. Alla ska ha möjlighet till en rimlig tandvårdsbehandling utan att behöva ingå i en prioriterad grupp.

Läs hela remissvaret här